University of Oulu

Språklig identitet i flerspråkig undervisning : en enkätstudie bland sjätteklassister i tre olika former av två- och flerspråkig undervisning

Saved in:
Author: Peltoniemi, Annika1
Organizations: 1University of Oulu, Faculty of Education, Kajaani Department of Teacher Education, Educational Sciences
Format: ebook
Version: published version
Access: open
Online Access: PDF Full Text (PDF, 1.3 MB)
Persistent link: http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201308021611
Language: Swedish
Published: Oulu : A. Peltoniemi, 2013
Publish Date: 2013-08-15
Physical Description: 115 p.
Thesis type: Master's thesis
Tutor: Pinola, Timo
Reviewer: Pinola, Timo
Description:
Huvudsyftet med denna avhandling är att kartlägga elevers språkliga identitet i olika former av två- och flerspråkig undervisning och undersöka huruvida eleverna upplever att de har en enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig identitet. De andra forskningsfrågorna berör elevernas åsikter om olika språk och flerspråkighet samt upplevelser och erfarenheter av den två- och flerspråkiga undervisningen. Inom alla forskningsfrågor ligger fokus på hur skolan påverkat dessa aspekter. Målgruppen består av sammanlagt 56 elever i årskurs sex. Av dessa är två klasser från Språkbadsskolan i Jakobstad, en klass från Språkskolan i Haparanda samt en klass från den finska avdelningen i Europaskolan i Luxemburg. Dessa skolor representerar tre olika starka former av tvåspråkig undervisning: språkbadsundervisning, tvåvägsspråkbad samt tvåspråkig undervisning i majoritetsspråk. Skolorna valdes medvetet med avsikten att få en så mångsidig målgrupp som möjligt. Metoden i undersökningen har både kvalitativa och kvantitativa drag. Materialinsamlingen gjordes genom en elektronisk enkät i elomake-programmet. I enkäten fanns både öppna frågor och frågor med färdiga svarsalternativ. Enkät är en i första hand kvantitativ insamlingsmetod använd inom survey-undersökning. Utöver detta har undersökningen även drag av en fallstudie, eftersom de fyra klasserna kan betraktas som fyra olika fall. Analysen av de icke-öppna frågorna är i huvudsak kvantitativ medan de öppna frågorna analyserades kvalitativt med innehållsanalys som utgångspunkt. Resultaten visar att största delen av eleverna i Språkbadsskolan i Jakobstad och i Språkskolan i Haparanda definierade sig som enspråkiga, medan nästan hälften av eleverna i Europaskolan i Luxemburg ansåg sig vara två- eller flerspråkiga. Eftersom de flesta av de elever som definierade sig som två- eller flerspråkiga talar ett annat språk än modersmålet med en av föräldrarna antas hemmet påverka den språkliga identiteten mer än skolan. Angående åsikter om olika språk och flerspråkighet påverkar både skolan och omgivningen. Eleverna i Jakobstad och i Haparanda använde i skolan helst det språk de kan bäst, vilket oftast är deras modersmål, medan eleverna i Luxemburg i större utsträckning tog språkens användningsmöjligheter i beaktande och även nämnde flera andra språk än modersmålet som de språk de helst använder. Bland de språk som är viktigast att lära sig dominerade engelskan i alla skolor. Dock lyftes även näromgivningens språk fram, vilka i Jakobstad och Haparanda är svenska och finska samt i Luxemburg tyska och franska. I Luxemburg betonades även vikten av att kunna sitt eget modersmål. Erfarenheterna av den flerspråkiga undervisningen var överlag mycket positiva i alla skolor. Eleverna tyckte att deras språkkunskaper utvecklats mycket, att undervisningen är lätt att förstå samt att de får använda språken tillräckligt i undervisningen. De flesta föredrog skolan de går i framom en enspråkig skola, även om några enstaka elever i Jakobstad och Haparanda nämnde att de hellre skulle gå i en enspråkig skola. Skolans roll i utvecklingen av språkkunskaperna var märkbar, men också omgivningen hade speciellt i Luxemburg påverkan. I denna undersökning ger eleverna uttryck för sina personliga åsikter och därför kan resultaten inte generaliseras att gälla alla elever i två- och flerspråkig undervisning. Materialet ger ändå en ganska bred bild av forskningsobjekten och stöd för resultaten i tidigare studier ökar resultatens tillförlitlighet. Förhoppningen är att resultaten kan ge idéer till dem som arbetar med språkundervisning samt vara till hjälp vid planeringen av tvåspråkiga under-visningsprogram.
see all

Subjects:
Copyright information: © Annika Peltoniemi, 2013. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for your own personal use. Commercial use is prohibited.