University of Oulu

På väg från språkinlärningskontinuum till språkexamen för statsförvaltningen : temana i gymnasiets läroplan 2003, i läroböckerna Magnet och Galleri och i kraven för språkexamen i svenska för statsförvaltningen

Saved in:
Author: Lepistö, Iina
Organizations: 1University of Oulu, Faculty of Humanities, Nordic Philology
Format: ebook
Version: published version
Access: open
Online Access: PDF Full Text (PDF, 1.1 MB)
Persistent link: http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201505261659
Language: Swedish
Published: Oulu : I. Lepistö, 2015
Publish Date: 2015-06-01
Physical Description: 81 p.
Thesis type: Master's thesis
Tutor: Niemi, Hannu
Reviewer: Rossi, Paula
Niemi, Hannu
Description:
Denna pro gradu-avhandling handlar om språkinlärningskontinuum i svenska och temana i gymnasiets läroplan, i två läroboksserierna för gymnasiets B-svenska samt i kraven för språkexamen i svenska för statsförvaltningen. Syftet med denna avhandling var att ta reda på vilka slags likheter och olikheter som finns i val av lärokursernas teman i läroboksserierna Magnet och Galleri. I undersökningen granskas också vilka slags teman som finns i gymnasiets läroplan för B-svenska, hur dessa teman behandlas i två läroboksserierna och vilka slags övriga teman som tas upp i läroböckerna. Dessutom fokuserar undersökningen på temana i språkexamen i svenska för statsförvaltningen och på sambandet mellan temana i gymnasiets B-svenska och temana i språkexamen. Metoderna i denna avhandling är för det mesta kvalitativa och materialet har undersökts med hjälp av induktiv och deduktiv innehållsanalys. Enligt denna forskning finns det inga anmärkningsvärda skillnader i valet av lärokursernas teman i dessa två läroboksserier, utan skillnaderna syns mer i behandlingssättet av temana och olika texttyperna. I början av studierna är temana i gymnasiets läroplan mycket praktiska och de blir svårare när studierna går vidare. Läroplanens teman förverkligas i läroböckerna till exempel med hjälp av autentiska texter men de flesta av läsestyckenas texter är ändå skrivna eller bearbetade för läroböckerna. Läroplanens teman och instruktioner är ofta ganska vaga och läroboksförfattare kan tolka dem på olika sätt. Det finns ändå några teman i läroböckerna som inte förekommer i läroplanen, till exempel trafik och turism. Temana i språkexamen i svenska för statsförvaltningen är mycket praktiska och handlar mestadels om ämnen som är viktiga i examinandens arbetsuppgifter. Det finns tre större ämnesområden i examen: samhälle och förvaltning, eget arbete och egen utbildning och social växelverkan. Det framgår av avhandlingen att det finns några likheter men också många olikheter mellan temana i gymnasieundervisningen och temana i språkexamen i svenska för statsförvaltningen. Temana i gymnasieundervisningen är ofta abstraktare än temana i språkexamen på grund av gymnasiets allmänbildande uppgift. I några fall syns språkexamens teman i gymnasiets läroplan men inte i läroböckerna och i några fall tvärtom. Även om likadana teman finns är deras behandlingssätt mycket olika i gymnasiet och i språkexamen för statsförvaltningen. Det framgår av avhandlingen att svenskundervisning i gymnasiet och språkexamen i svenska för statsförvaltningen syftar på två olika håll. Gymnasiets uppgift är att ge den studerande en allmänbildande utbildning medan språkexamen för statsförvaltningen mäter examinandens kommunikationsförmåga på svenska i sitt eget arbete. Det är omöjligt och också onödigt att bestämma vilketdera sättet är bättre, men det är viktigt att läraren observerar dessa olikheter med temana och målsättningarna.
see all

Tämä pro gradu –tutkielma käsittelee kielenoppimisjatkumoa ruotsin kielessä valtionhallinnon kielitutkintoa kohti. Tavoitteena on tutkia oppikirjasarjojen Magnet ja Galleri yhtäläisyyksiä ja eroja oppikurssien teemojen suhteen. Tämän lisäksi tutkielmassa perehdytään B-ruotsin teemoihin lukion opetussuunnitelmassa ja siihen, kuinka teemoja käsitellään kahdessa oppikirjasarjassa sekä siihen, mitä muita teemoja oppikirjoissa käsitellään opetussuunnitelman antamien teemojen lisäksi. Lukio-opintojen ohella tutkielmassa tarkastellaan teemoja valtionhallinnon ruotsin kielen kielitutkinnossa sekä teemojen yhtäläisyyksiä ja eroja lukion ja valtionhallinnon kielitutkinnon välillä. Tutkimuksessa käytetyt menetelmät ovat pääosin laadullisia ja materiaalia on tutkittu induktiivisen ja deduktiivisen sisällönanalyysin avulla. Tutkielman tuloksista käy ilmi, että oppikirjojen tapa käsitellä opetussuunnitelman teemoja on varsin yhtenäinen mutta joitain eroja ilmenee teemojen toteutustavoissa. Lukion opetussuunnitelman teemat ovat opintojen alussa käytännönläheisiä ja vaikeutuvat opintojen edetessä. Opetussuunnitelman teemoja toteutetaan oppikirjoissa esimerkiksi autenttisten tekstien avulla, mutta suurin osa lukukappaleista on kirjoitettu tai muokattu oppikirjakäyttöä varten. Opetussuunnitelman teemat ja ohjeistukset ovat paikoin hyvin laveita, joten oppikirjantekijät voivat tulkita niitä monella tavalla. Oppikirjoissa esiintyy kuitenkin joitakin teemoja, joita ei oteta esille opetussuunnitelmassa; tällaisia teemoja ovat esimerkiksi liikenne ja turismi. Valtionhallinnon kielitutkinnon teemat toisen kotimaisen kielen kokeessa ovat hyvin käytännönläheisiä ja käsittelevät lähinnä tutkinnon suorittajan työtehtävien kannalta keskeisiä asioita. Tutkinnossa on kolme aihealuetta: yhteiskunta ja hallinto, oma työ ja koulutus sekä sosiaalinen vuorovaikutus. Tutkielman tuloksista ilmenee, että lukio-opintojen ja valtionhallinnon kielitutkinnon teemojen välillä on joitain yhtäläisyyksiä mutta myös paljon eroja. Lukion teemat ovat usein abstraktimpia kuin valtionhallinnon kielitutkinnon teemat, mikä selittyy lukion yleissivistävällä tehtävällä. Joissain tapauksissa valtionhallinnon kielitutkinnon aihealueet näkyvät lukion opetussuunnitelmassa mutta niitä ei juurikaan käsitellä oppikirjoissa, ja joissain tapauksissa päinvastoin. Vaikka yhtäläisiä teemoja löytyisikin, on niiden käsittelytapa usein hyvin erilainen. Tutkielmasta käy ilmi, että lukion ja valtionhallinnon kielitutkinnon tavoitteet ruotsin kielessä ovat erilaiset: lukion tehtävä on tarjota opiskelijalle laaja yleissivistys myös toisessa kotimaisessa kielessä, kun taas valtionhallinnon kielitutkinnossa arvioidaan tutkinnon suorittajan kielitaitoa lähinnä hänen työtehtäviään vastaavissa tilanteissa. On mahdotonta ja myös tarpeetonta sanoa kumpi tapa tai tavoite on parempi, mutta etenkin opettajan työn kannalta on tärkeää tiedostaa erot teemoissa ja tavoitteissa.
see all

Subjects:
Copyright information: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for your own personal use. Commercial use is prohibited.