University of Oulu

Maria och Karl - de vanligaste kvinno- och mansnamnen i Sibbo : namn på kvinnor och män som föddes på 1920-talet och som blev begravda i Sibbo

Saved in:
Author: Nurmela, Satu1
Organizations: 1University of Oulu, Faculty of Humanities, Nordic Philology
Format: ebook
Version: published version
Access: open
Online Access: PDF Full Text (PDF, )
Persistent link: http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201804261536
Language: Swedish
Published: Oulu : S. Nurmela, 2018
Publish Date: 2018-04-27
Thesis type: Master's thesis
Tutor: Kosunen, Riitta
Reviewer: Rossi, Paula
Kosunen, Riitta
Description:
Denna pro gradu-avhandling handlar om förnamn på de kvinnor och män som föddes på 1920-talet och som blev begravda på Kyrkoby begravningsplats i Sibbo. Materialet består av förnamn på 1 064 individer, varav 536 är män och 524 är kvinnor. I materialet finns det också 4 individer som bär neutrala namn och deras kön är därför okänt. Materialet omfattar totalt 606 olika förnamn. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena syftet är att ta reda på vilka förnamn ifrågavarande kvinnor och män bar, vilka som var de 10 vanligaste kvinno- och mansnamnen, och av vilket ursprung de förnamnen var. Det andra syftet är att ta reda på hur materialets vanligaste kvinno- och mansnamnen förhåller sig till det finlandssvenska och det finska namnskicket i jämförelse med listan över de 50 vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finlandssvenskarna cirka 1881–1981 och listan över de 50 vanligaste finska kvinno- och mansnamnen på 1900-talet. Syftet är också att ta reda på om materialets 10-i-topplistor liknar de finlandssvenska eller finska topplistorna. Pro gradu-avhandlingen bär drag av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa aspekten består av räkningen av antalet namnbärare och förnamn i materialet. I avhandlingen granskar jag också kvaliteten: jag studerar vilka förnamn det finns i materialet, av vilket ursprung dessa namn är, och om dessa namn används som första-, andra- och tredjenamn. Avhandlingen är också jämförande, det vill säga komparativ. I avhandlingen granskas förnamn ur etymologisk och sociolingvistisk synvinkel. Etymologiska förklaringar, det vill säga att förklara namnens ursprung, är bara en del av denna avhandling. Den sociolingvistiska aspekten syns i granskningen av förnamns variationer och det att det tas reda på om materialets namn används som första, andra- eller tredjenamn. Resultatet visar att andel de vanligaste namnens bärare av alla materialets kvinnor är cirka 43 %. Om variationer av de 10 vanligaste kvinnonamnen som förekommer i materialet räknas med, är namnbärarnas andel av alla materialets kvinnor cirka 68 %. Detta betyder att den största delen av materialets kvinnor bär antingen ett av materialets 10 vanligaste kvinnonamn eller en av dessa namns varianter. Andel de vanligaste mansnamnens bärare av alla materialets män är cirka 47 %. Om variationer av de 12 vanligaste mansnamnen som förekommer i materialet räknas med, är namnbärarnas andel av alla materialets män cirka 64 %. Detta betyder att den största delen av materialets män bär antingen ett av materialets 12 vanligaste mansnamn eller en av dessa namns variationer. Ett viktigt resultat är att materialets 10-i-topplista liknar mest den 10-i-topplistan över de vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finlandssvenskarna cirka 1881–1981. Sammanlagt 70 % av kvinnonamn på dessa listor är gemensamma. Procentandelen är densamma när det gäller gemensamma mansnamn på dessa listor. Bara 20 % av mansnamn och 30 % av kvinnonamn är gemensamma på materialets lista och listan över de vanligaste kvinno- och mansnamnen bland finnarna på 1900-talet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de 10 vanligaste kvinnonamnen och de 12 vanligaste mansnamnen på Kyrkoby begravningsplats i Sibbo liknar mycket det finlandssvenska namnskicket.
see all

Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee 1920 -luvulla syntyneiden ja Sipoon kirkonkylän hautausmaalle haudattujen naisten ja miesten etunimistöä. Materiaali koostuu 1 064:n henkilön etunimistä. Näistä henkilöistä 536 on miehiä ja 524 naisia. Henkilöistä neljällä on neutraali nimi, mikä tarkoittaa sitä, ettei heidän sukupuoltaan pystytä päättelemään. Materiaali sisältää yhteensä 604 eri etunimeä. Tutkielmalla on kaksi päätavoitetta. Yksi tavoitteista on selvittää, mitkä olivat kyseessä olevien naisten ja miesten etunimet, mitkä olivat kymmenen tavallisinta naisen- ja miehennimeä, sekä mikä on näiden nimien alkuperä. Toinen tavoitteista on selvittää, mikä on materiaalin suhde koko Suomen ruotsinkielisen alueen nimistöön top 50 -listojen välisessä vertailussa. Top 50 -listat, joita vertailussa käytetään, ovat ”suomenruotsalaisten naisten ja miesten 50 tavallisinta etunimeä vuodesta 1881 vuoteen 1981” sekä ”50 tavallisinta suomalaista naisen- ja miehennimeä 1900 -luvulla”. Tutkielman tavoite on myös selvittää, ovatko materiaalin top 10 -listat samankaltaisia suomenruotsalaisen vai suomalaisen top -listan kanssa. Tutkielmassa käytetään sekä kvantitatiivista että kvalitatiivista tutkimusmenetelmää. Tutkimuksen kvantitatiivinen aspekti näkyy materiaalin nimenkantajien määrän sekä etunimien laskemisessa. Tutkin tässä tutkielmassa myös laatua: tutkin, mitä etunimiä esiintyy materiaalissa, mikä on näiden nimien alkuperä, sekä käytetäänkö näitä nimiä ensimmäisenä, toisena vai kolmantena etunimenä. Tutkielmani on myös vertaileva, eli komparatiivinen. Tutkin etunimiä etymologisesta sekä sosiolingvistisestä näkökulmasta. Etymologiset selvitykset, kuten nimien alkuperän selvittäminen, ovat vain osa tutkielmaa. Sosiolingvistinen aspekti näkyy nimien variaatioiden sekä etunimien käytön tutkimisessa. Tulokset osoittavat, että tavallisimpien naisennimien kantajien osuus kaikista materiaalin naisista on noin 43 %. Jos näiden nimien variaatiot, eli muunnelmat, lasketaan mukaan, on näiden nimenkantajien osuus kaikista materiaalin naisista noin 68 %. Tämä tarkoittaa sitä, että suurimmalla osalla materiaalin naisista on joko yksi materiaalin kymmenestä yleisimmästä nimestä, tai yksi näiden nimien muunnelmista. Tavallisimpien miehennimien kantajien osuus kaikista materiaalin miehistä on noin 47 %. Jos näiden nimien variaatiot lasketaan mukaan, on näiden nimienkantajien osuus kaikista materiaalin miehistä noin 64 %. Tämä tarkoittaa sitä, että suurimmalla osalla materiaalin miehistä on joko yksi materiaalin kymmenestä yleisimmästä nimestä, tai yksi näiden nimien muunnelmista. Tärkeä tulos on myös se, että materiaalin top 10 -lista on samankaltaisin suomenruotsalaisten naisen- ja miehennimistä vuosina 1881–1981 kootun top 10 -listan kanssa. Yhteensä 70 % näiden listojen naisennimistä on yhteisiä. Prosenttiosuus on myös miehennimien kohdalla sama. Vain 20 % miehennimistä ja 30 % naisennimistä ovat samoja materiaalin top 10-listalla sekä suomalaisten naisen- ja miehennimien 1900-luvun top 10-listalla. Tiivistäen voidaan todeta, että Sipoon kirkonkylän hautausmaan etunimistö on hyvin samankaltainen Suomen ruotsinkielisen alueen etunimistön kanssa, kun on kyse materiaalin 10:stä yleisimmästä naisennimestä sekä 12:sta yleisimmästä miehennimestä.
see all

Subjects:
Copyright information: © Satu Nurmela, 2018. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for your own personal use. Commercial use is prohibited.