JultikaUniversity of Oulu repository

Abstrakt

Syftet med denna biämnesavhandling var att studera tidig språkinlärning och dess speciella drag samt skapa ett fungerande materialpaket för förstaklassister i svenska. Temat är aktuellt, eftersom studier i det första främmande språket (A1) redan börjar på första klass i Finland sedan januari 2020. Eftersom språkundervisning i Finland traditionellt har baserat sig i stort sett på skriven text, ställer reformen nya krav mot språklärare. Med denna avhandling ville vi lyfta fram särskilda drag man borde beakta när man undervisar ett främmande språk för barn och skapa ett sådant material som utgår från barnens förutsättningar att lära sig ett främmande språk.

Vi fördjupade oss i den finska läroplanen av tvåspråkig undervisning och A1-svenska på första klass, i främmandespråksinlärning ur hjärnforskningens perspektiv samt i arbetssätt som är mest passande för barn för att lära sig ett främmande språk. De viktigaste verk som vi baserade våra studier på är Huotilainens Näin aivot oppivat, Camerons Teaching Languages to Young Learners och Abrahamssons Andraspråksinlärning. Vi diskuterade också tidig främmandespråkundervisningens för- och nackdelar.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att forskare inte är helt enade om fördelarna med tidig främmandespråksinlärning. Uttal lär man sig bäst som barn, men när man blir äldre är man också kognitivt mer beredd för att lära sig ett nytt språk. Grundläggande vid tidig främmandespråkundervisning är att fästa vikt vid sättet på vilket språket undervisas för att kunna utnyttja den sensitivitet som barn har för språk.

Enligt forskarna ska språk undervisas med likadana arbetssätt som används för att främja utveckling av barnens förstaspråk. Musik har en central roll i språkundervisning och dessutom ingår det ramsor, lek, spel och olika motionsbaserade aktiviteter i de bästa sätten att undervisa språk för barn. Mångsidiga arbetssätt bidrar till glädje i lärandet och genom lek och spel vågar också de blyga eleverna använda ett främmande språk. Ytterligare är inflöde på den riktiga nivån en väsentlig del av språkundervisningen, för det låter eleverna förstå det främmande språket med hjälp av kunskaper som de redan har och ger utrymme för vidare språkutveckling.

På grund av våra studier om tidig språkinlärning och -undervisning skapade vi ett materialpaket med elva olika temalektioner. Vårt materialpaket innehåller sånger, lek, spel och olika motionsbaserade arbetssätt där eleverna kan träna svenska muntligt. Vi tycker att vi lyckades skapa ett sådant material som vi själva och också andra svensklärare kommer att ha nytta av.

Tiivistelmä

Tämän sivuainetutkielman tarkoituksena oli tutkia varhaista vieraankielenoppimista, sen erityispiirteitä ja lapsille sopivia opetusmenetelmiä, sekä luoda materiaalipaketti varhennettuun ruotsin opetukseen edellä mainitun tutkimuksen pohjalta. Aihe on ajankohtainen, sillä ensimmäisen vieraan kielen opetus (A1) siirtyi alkamaan ensimmäiseltä luokalta vuoden 2020 tammikuusta lähtien. Kieltenopettajat ovat varhennuksen myötä uuden haasteen edessä, koska vieraan kielen opetus on aiemmin alkanut Suomessa myöhemmin. Opettajat ovat opettaneet lukemaan jo oppineita oppilaita ja opetus on perinteisesti pohjautunut pitkälti kirjallisiin teksteihin.

Tutkielmassa syvennyttiin kaksikielisen- sekä varhennetun kieltenopetuksen opetussuunnitelmiin, vieraan kielen oppimiseen aivotutkimuksen näkökulmasta ja lapsille parhaiten soveltuviin työskentelytapoihin vieraan kielen opetuksessa. Keskeisimmät lähdeteokset olivat Huotilaisen Näin aivot oppivat, Cameronin Teaching Languages to Young Learners ja Abrahamssonin Andraspråksinlärning. Tutkimuksessa pohdittiin myös varhennetun kielten opetuksen mahdollisia hyötyjä ja varjopuolia. Tiivistäen voidaan todeta, etteivät tutkijoiden näkemykset varhennetun vieraan kielen opetuksen hyödyistä ole aivan yhtenäiset. Lapset oppivat usein ääntämistä aikuisia paremmin, kun taas isommat oppijat oppivat esimerkiksi kielen rakennetta huomattavasti nopeammin kognitiivisten kykyjensä ansiosta. Oleellista varhennetussa kieltenopetuksessa onkin kiinnittää huomiota lapsille soveltuviin opetusmenetelmiin.

Tutkijat esittävät, että lasten vieraan kielen opetuksessa kannattaa suosia samankaltaisia metodeja, joilla edistetään oppijan ensimmäisen kielen kehitystä. Musiikilla on keskeinen rooli kielenopetuksessa. Samoin erilaiset lorut, leikit, pelit ja erilaiset toiminnallisuuteen perustuvat menetelmät ovat otollisia tapoja harjoitella vierasta kieltä, sillä leikin varjolla ujommatkin oppijat uskaltautuvat käyttämään vierasta kieltä ja oppiminen tapahtuu ilon kautta. Edellä mainittujen lisäksi opettajan käyttämä luokkakieli on omiaan viemään oppijoiden vieraan kielen kehitystä eteenpäin, sillä samat fraasit toistuvat usein ja käytetty kieli on sopivalla tasolla kielenoppijoiden tasoon nähden.

Yllä esitellyn tutkimuksen pohjalta loimme materiaalipaketin varhennettuun A1-ruotsiin. Materiaalipakettimme sisältää 11 erilaista teematuntia, jotka sisältävät lauluja, leikkejä, pelejä sekä erilaisia toiminnallisuuteen perustuvia tapoja harjoitella vierasta kieltä suullisesti. Onnistuimme mielestämme hyvin materiaalipaketin laadinnassa ja toivomme siitä oleva hyötyä paitsi itsellemme, myös muille ruotsinopettajille.