University of Oulu

Tvåspråkiga föräldrars hemspråksval och dess bakgrunder

Saved in:
Author: Ohtamaa, Marjo1
Organizations: 1University of Oulu, Faculty of Humanities, Nordic Philology
Format: ebook
Version: published version
Access: open
Online Access: PDF Full Text (PDF, 1 MB)
Pages: 66
Persistent link: http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-202008212854
Language: Swedish
Published: Oulu : M. Ohtamaa, 2020
Publish Date: 2020-08-21
Thesis type: Other thesis
Tutor: Kosunen, Riitta
Reviewer: Rossi, Paula
Kosunen, Riitta
Description:

Abstrakt

I denna biämnesavhandling har jag undersökt tvåspråkiga föräldrars hemspråksval och dess bakgrunder. Min uppfattning som tvåspråkig finländare är att valet av hemspråk för en tvåspråkig individ kan vara svårt och avhandlingens syfte är således att få mer kunskap varför och av vilka skäl tvåspråkiga föräldrar väljer att uppfostra sina barn till tvåspråkighet eller inte.

Denna enkätstudie har besvarats av 52 tvåspråkiga föräldrar som huvudsakligen (94 %) är bosatta i Finland. De flesta av informanterna (92 %) är tvåspråkiga i språken finska och svenska och 60 % uppskattar att de använder mer finska i sin vardag. I enkäten ställs frågor om informanternas språkliga kunskaper, språkliga identitet samt vilket språk de valt för kommunikationen mellan förälder och barn, hur de upplevt valet och om barnen blivit tvåspråkiga. Enkäten består av såväl öppna som slutna frågor, och jag använder mig av forskningslitteratur och både kvantitativa och kvalitativa metoder för att hitta svar på mina forskningsfrågor.

Resultaten visar att tvåspråkigheten har förts vidare till nästa generation i majoriteten (88 %) av informantfamiljerna och föräldrarna betraktar tvåspråkigheten som en rikedom i livet. I enkätsvaren beskriver informanterna att en tvåspråkig uppfostran är en krävande uppgift i praktiken, men att den ändå är mödan värd och också givande för föräldern. Vanliga orsaker bakom valet av en tvåspråkig uppfostran är föräldrarnas vilja att ge barnen en bredare språklig identitet (79 %) och bredare studie- och arbetsmöjligheter i framtiden (75 %). Många informanter väljer också gärna sitt modersmål och känslospråk till kommunikationen med sitt barn.

Att välja sitt hemspråk visar sig snarare vara en lätt än svår uppgift för majoriteten (77 %) av mina tvåspråkiga informanter. Min undersökning når dock fler föräldrar som gjort valet att uppfostra sina barn tvåspråkiga. Troligen på grund av att informanterna hittades via en svenskspråkig skola och svenskspråkiga daghem i Finland. Tvåspråkiga föräldrar som valt att inte uppfostra sina barn till tvåspråkighet är däremot en minoritet i min studie och orsaker till det valet kan därför inte studeras i samma utsträckning. Enbart 10 % av informanterna svarar nämligen att deras barn inte har blivit tvåspråkiga. För möjlig vidare forskning inom ämnet vore det intressant att studera och få mer kunskap om varför tvåspråkighet inte alltid förs över till nästa generation.

Tiivistelmä

Sivuainetutkielmassani olen tarkastellut, minkä kielen kaksikieliset vanhemmat valitsevat kotikieleksi ja mitkä asiat vaikuttavat tähän valintaan. Kaksikielisenä suomalaisena ajattelen, että kaksikieliselle yksilölle kotikielen valinta voi olla vaikea, ja tutkielman tarkoitus on siksi koota lisää tietoa siitä, miksi ja millä perustein kaksikieliset vanhemmat valitsevat kaksikielisen tai yksikielisen kasvatuksen.

Kyselytutkimukseeni on vastannut 52 kaksikielistä vanhempaa, joista suurin osa (94 %) asuu Suomessa. Suurin osa vastaajista on suomen- ja ruotsikielisiä (92 %), ja 60 % kertoo käyttävänsä enemmän suomea arjessaan. Kyselylomakkeeni sisältää sekä avoimia että suljettuja kysymyksiä, ja olen hyödyntänyt tutkimuskirjallisuutta sekä kvantitatiivisia että kvalitatiivisia metodeja etsiessäni vastauksia tutkimuskysymyksiini.

Tulokset osoittavat, että kaksikielisyys on siirtynyt sukupolvelta toiselle enemmistössä vastaajien perheistä (88 %) ja vanhemmat pitävät kaksikielisyyttä rikkautena elämässä. Vastauksissa tulee ilmi, että kaksikielinen kasvatus on vaativa tehtävä käytännössä, mutta että vaiva on sen arvoista ja lisäksi myös antoisaa vanhemmalle itselleen. Tavallisia perusteita kaksikieliselle kasvatukselle on vanhempien halu antaa lapselle laajempi kielellinen identiteetti (79 %) ja laajemmat opiskelu- ja työmahdollisuudet tulevaisuudessa (75 %). Moni vanhempi valitsee myös mielellään äidinkielensä ja tunnekielensä vanhemman ja lapsen väliseksi kieleksi.

Suurimmalle osalle (77 %) tutkimukseen osallistuneista vanhemmista kotikielen valinta on pikemminkin helppo kuin vaikea tehtävä. Kyselyyn vastasi kuitenkin enemmän vanhempia, jotka olivat päätyneet kaksikieliseen kasvatukseen. Luultavimmin tämä johtui siitä, että suurin osa osallistujista löytyi ruotsinkielisen koulun ja päiväkotien kautta, jotka sijaitsevat Suomessa. Vähemmistö tutkimukseen osallistuneista vanhemmista ei ollut valinnut kaksikielistä kasvatusta. Vain 10 % vastaajista toteaa, että heidän lapsensa eivät ole kaksikielisiä. Mikäli aihepiirin tutkimusta olisi mahdollisuus jatkaa, niin olisi kiinnostavaa saada lisää tietoa siitä, miksi kaksikielisyys ei aina siirry sukupolvelta toiselle.

see all

Subjects:
Copyright information: © Marjo Ohtamaa, 2020. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for your own personal use. Commercial use is prohibited.