JultikaUniversity of Oulu repository

Abstrakt

Denna pro gradu-avhandling behandlar kongruens av attributiva och predikativa adjektiv och tillbakasyftande adjektiv. Syftet är att ta reda på vilka och hurdana kunskaper i kongruens informanterna har och om dessa kunskaper är på samma nivå enligt enkätsvaren och de texter som informanterna har skrivit själva. Jag redogör också vilka och hurdana uppfattningar informanterna har om sitt kunnande och hur bra dessa uppfattningar motsvarar deras faktiska färdighetsnivåer. Undersökningen är inriktad mot de svensklärare som vill veta vilka och hurdana fel deras elever möjligen gör och de svenskstudenter som vill lära sig mer om kongruens. Pro gradu-avhandlingen är en fortsättning på min kandidatavhandling vilket betyder att jag delvis analyserar samma material. Materialet i denna avhandling består av 50 enkätsvar och utgångsnivåtester, och informanterna är medicinstudenter på en obligatorisk svenskkurs. Jag utnyttjar både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom de tillsammans stödjer mitt syfte för denna beskrivande surveyundersökning.

De viktigaste resultaten för denna avhandling är att största delen av informanterna minst har bra kunskaper i adjektivkongruens och de är bättre på att kongruera predikativa adjektiv än attributiva adjektiv såväl enligt enkätsvaren som enligt utgångsnivåtesterna. Cirka en tredjedel av informanterna är medvetna om sitt kunnande i adjektivkongruens enligt enkätsvaren och utgångsnivåtesterna förutom kongruens av attributiva adjektiv enligt enkäterna där 66 % är medvetna om sitt kunnande. Över hälften av informanterna underskattar sitt kunnande när det är fråga om attributiva adjektiv enligt utgångsnivåtesterna och predikativa adjektiv enligt enkäterna och utgångsnivåtesterna. Endast få informanter överskattar sitt kunnande i adjektivkongruens.

Enkätsvaren och utgångsnivåtesterna avslöjar att possessiva och demonstrativa pronomen orsakar mest svårigheter för informanterna i kongruens av attributiva adjektiv. De har svårigheter enligt enkäterna och utgångsnivåtesterna när det inte finns något egentligt subjekt att kongruera efter. Att kongruera adjektivet "liten" som attributivt och predikativt adjektiv är svårt för flera informanter både enligt enkätsvaren och utgångsnivåtesterna. Tillbakasyftande pronomen orsakar nästan inga problem för informanterna, och över 90 % av informanterna har svarat rätt på varje punkt om dem i enkäterna. Mina informanter har problem med att lita på deras kunnande i att skriva själva, vilket visar att deras självförtroende angående skriftliga kunskaper är lågt. För att förbättra elevers och studenters kunskaper i kongruens och självförtroende ingående skriftliga kunskaper i svenska borde svensklärarna satsa mer på grammatikundervisning och skriftliga uppgifter.

Tiivistelmä

Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee adjektiiviattribuuttien ja -predikatiivien kongruenssia ja niiden pronominien kongruenssia, joilla viitataan edellisen lauseen pääsanaan. Tavoitteeni on selvittää mitä ja millaisia kongruenssitaitoja informanteilla on ja verrata, ovatko nämä taidot samalla tasolla informanttien kyselyvastausten ja heidän itse kirjoittamiensa tekstien perusteella. Selvitän myös mitä ja millaisia käsityksiä informanteilla on omasta taitotasostaan ja vertaan, vastaavatko heidän käsityksensä heidän todellista osaamistaan. Tutkielma on kohdistettu ruotsinopettajille, jotka haluavat tietää mitä ja millaisia virheitä heidän oppilaansa mahdollisesti tekevät, ja ruotsin opiskelijoille, jotka haluavat oppia lisää kongruenssista. Pro gradu -tutkielma on jatkoa kandidaatintutkielmalleni, mikä tarkoittaa, että analysoin osittain samaa materiaalia. Tämän tutkielman materiaali koostuu viidestäkymmenestä kyselyvastauksesta ja lähtötasotestistä, ja informantit ovat lääketieteen opiskelijoita, jotka osallistuvat pakolliselle ruotsin kurssille. Hyödynnän sekä kvalitatiivisia että kvantitatiivisia tutkimusmenetelmiä, koska ne tukevat yhdessä tavoitteitani tälle kuvailevalle survey-tutkimukselle.

Tutkielmani tärkeimpiin tuloksiin kuuluu, että suurimmalla osalla informanteilla on vähintään hyvät taitotasot adjektiivien kongruoimisessa ja he ovat parempia kongruoimaan adjektiivipredikatiiveja kuin adjektiiviattribuutteja sekä kyselyvastausten että lähtötasotestien perusteella. Noin kolmasosa informanteista on tietoisia omista taidoistaan kongruoida adjektiiveja kyselyvastausten ja lähtötasotestien perusteella lukuun ottamatta adjektiiviattribuuttien kongruoimista kyselyvastausten perusteella, joiden perusteella 66 % on tietoisia taidoistaan. Kyselyvastausten perusteella informanteista yli puolet aliarvioi taitojaan adjektiiviattribuuttien kongruoinnissa, kuten myös adjektiivipredikatiivien kongruoinnissa sekä kyselyvastausten että lähtötasotestien perusteella. Vain harvat yliarvioivat omia taitojaan kongruoida adjektiiveja.

Kyselyvastausten ja lähtötasotestien perusteella possessiivi- ja demonstratiivipronominit aiheuttavat eniten ongelmia informanteille heidän kongruoidessaan adjektiiviattribuutteja kuten myös lauseet, joissa ei ole varsinaista subjektia. Kyselyvastausten ja lähtötasotestien perusteella ’liten’-adjektiivin, suom. pieni, taivutus oikeaan muotoon adjektiiviattribuuttien ja -predikatiivien yhteydessä on vaikeaa monille informanteille. Informanteilla ei ole lähes lainkaan ongelmia edellisen lauseen pääsanaan viittaavien pronominien kanssa, ja informanteista yli 90 % on vastannut oikein jokaiseen kyselyn kohtaan niistä. Minun informanteillani on vaikea luottaa taitoihin kirjoittaa itse, mikä osoittaa heidän itseluottamuksensa olevan heikko kirjallisia taitoja koskien. Ruotsinopettajien tulisi panostaa kieliopin opetukseen ja kirjallisiin tehtäviin, jotta oppilaiden ja opiskelijoiden kongruenssitaidot ja itseluottamus omiin kirjallisiin taitoihin paranisi.